Evangelietexten (Lukas 22:7-23)
Så kom det osyrade brödets dag, då påsklammen skulle slaktas. Och Jesus sände i väg Petrus och Johannes och sade: ”Gå och gör i ordning påskmåltiden åt oss.” De frågade var de skulle göra det. Han svarade: ”När ni kommer in i staden möter ni en man som bär på en vattenkruka. Följ efter honom till det hus som han går in i och säg till den som äger huset: Mästaren frågar var salen är där han kan äta påskmåltiden med sina lärjungar. Då visar han er till ett stort rum i övervåningen som står färdigt. Där skall ni göra i ordning måltiden.” De gick och fann att allt var som han hade sagt, och de ordnade för påskmåltiden.
När stunden var inne lade han sig till bords tillsammans med apostlarna. Han sade till dem: ”Hur har jag inte längtat efter att få äta denna påskmåltid med er innan mitt lidande börjar. Jag säger er: jag kommer inte att äta den igen förrän den får sin fullkomning i Guds rike.” Man räckte honom en bägare, och han tackade Gud och sade: ”Ta detta och dela det mellan er. Jag säger er: från denna stund skall jag inte dricka av det som vinstocken ger förrän Guds rike har kommit.” Sedan tog han ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt dem och sade: ”Detta är min kropp som blir offrad för er. Gör detta till minne av mig.” Efter måltiden tog han på samma sätt bägaren och sade: ”Denna bägare är det nya förbundet genom mitt blod, som blir utgjutet för er. Dock, den som förråder mig har sin hand här på bordet tillsammans med mig. Människosonen går den väg som är bestämd, men ve den människa genom vilken han blir förrådd!” Då började de fråga varandra vem av dem det var som skulle göra detta.
Inledning (ICA)
Är det några av er som sett ICAs reklamfilm om påsken i år?
De har dragit in den igen nu, så om du inte redan sett den är det kört. Och om man får tro många så har du inte missat något. Den går i korthet ut på att en av karaktärerna citerar Jesus instiftelseord över nattvarden och blir avbruten av en annan karaktär som tolkar det hela så bokstavligt att hon tror att han som säger orden talar om sig själv. Säger något om håriga kroppar och tycker han ska smaka på något annat. Roligt tycker vissa, kränkande tycker andra.
För egen del blev jag också, får jag erkänna, illa berörd när jag såg den på TV. Nattvarden är ju helig för mig, så när någon citerar de orden i ett sådant sammanhang och det sedan skämtas bort så blir jag känslomässigt illa berörd. Kränkt är fel ord, men jag gillar det inte.
Jag passade på att nämna det hela på Facebook och bjuda in till vår mässa här i kväll så man får uppleva ”originalet” i stället.
Hur som helst, nattvarden är något alldeles speciellt och jag tror att om ICAs reklambyrå tagit sig tiden att sätta sig mer noggrant in i saken så skulle de kanske gjort reklamen lite annorlunda.
Nattvarden är ju vårt förbunds måltid, det knyter oss samman på ett alldeles särskilt sätt med Kristus själv.
Och jag tänkte vi skulle titta lite närmare på detta som är så speciellt tillsammans. Finns det anledning att bli upprörd över ICA-reklamen?
Den israelitiska bakgrunden till nattvarden
Den påskmåltid som Jesus och lärjungarna går till Jerusalem för att fira är inte den kristna påsken, för den har inte skett än och lärjungarna vet inte vad som ska hända. Utan de har ordnat med denna lokal de ska vara i, den övre salen. De har förberett med påskalamm som grillats i templet, ett felfritt lamm. De förberett och dukat för den högtid som dels kallas för påsk, eller pesach och dels för det osyrade brödets högtid. Det är den högtid som man firar för att man blev befriad ur slaveriet i Egypten och den firas som en följd av det förbund man ingick med Gud.
Så när Jesus instiftar nattvarden gör han det ”ovanpå” den judiska och det är mycket symbolik och kopplingar däremellan.
Det finns så mycket att prata om och vi hinner så lite, så jag kommer avgränsa mig till att prata lite utifrån brödet och vinet i som finns i nattvarden.
Brödet
Brödet symboliserar Guds plötsliga handlande
Gud har initiativet och folket vet inte när denna befrielse ska ske, den sker enligt Guds egen tidtabell. De får veta att de inte hinner jäsa något bröd, utan de får baka det platt i stället. De ska vara redo att resa på en gång, de äter med reskläderna på och vandringsstaven redo.
Detta är en symbol även för oss, med det platt brödet i nattvarden. Guds plötsliga handlande som sker utanför våra ramar och tidtabeller är ett uttryck för hur Guds frälsande nåd drabbar oss hur och när han vill. Guds frälsning är inget vi förtjänar, i samma stund du har en längtan efter Gud i ditt hjärta, en önskan om att det kanske skulle kunna vara sant, så har du fått trons frö sått hos dig. En gåva från Gud själv, något som sker helt utanför våra förväntningar och tidtabeller. Gud agerar och vi får följa.
Brödet symboliserar syndfrihet
Surdegen man använde för att jäsa med, är i någon mån gammal deg. Det är deg som fått surna och bli gammal. Det är en bild för synden, Jesus använder den själv och varnar för den. Det kraftfulla med surdeg är att det bara behövs lite grann för att hela degen ska påverkas av den. Vilket är bra i brödbak, men mindre bra när det gäller synden i våra liv. Men så är det, synden påverkar hela våra liv, hela vår Gudsrelation är förstörd på grund av synden.
Detta förbund man slöt med Herren var något nytt, då skulle det gamla ut, så man skulle samla ihop all surdeg som fanns i hushållet och på morgonen innan man firade påsken skulle man bränna den. Vilket infaller vid samma tidpunkt som Jesus korsfästelse på långfredagen. Jesus blev gjord till synd och led för vår skull.
När Jesus identifierar brödet med sin kropp så kopplar han just till sitt eget perfekta offer, att han är helt fri från synd, helt ren och fläckfri. Därför är våra nattvardsbröd också platta, för Jesus offer är utan surdeg, utan synd. Och när vi äter det brödet tar vi emot Kristi kropp, alltså hans felfria offer blir en del av oss, av våra kroppar.
**Brödet är ett sätt att minnas befrielsen***
När man i den judiska påskmåltiden äter av brödet minns man kollektivt hur man som folk blev befriade ur Egypten, med hast. Det är befrielsen som står i fokus, inte slaveriet man blev befriad ur. På samma sätt är det för oss. Vi får nåd och förlåtelse i nattvarden och vi minns den befrielse vi fått när vi fick trons gåva – alltså dopet. Nattvarden är alltså en måltid vi firar när vi redan ingått förbundet, därför väntar vi med nattvard till vi är döpta.
Vinet
Vad gäller vinet så tänkte jag också nämna tre saker:
Påskalammets blods beskydd
Israeliterna fick ju slakta ett felfritt och perfekt lamm, som de sedan rostade för att äta. Men de skulle stryka dess blod på dörrposterna. Detta för att Guds ängel skulle gå förbi deras hem och bara drabba de egyptiska hemmen, där ängeln tog den förstfödde sonens liv. Påskalammets blod beskyddade alltså israeliterna.
Så är det också för oss, Jesus offer på korset skyddar oss från döden. Hans offer är perfekt och vi får ta del av hans blod och blir därmed skyddade från döden. Jesus offer kan kopplas just till den förstfödde sonen, Jesus är ju Gud Faderns enfödde Son och hans offer blir i vårt ställe.
Förbundsblodet, håller oss samman med Gud
I 2 Mos kan vi läsa om hur Gud tillfrågar folket om de vill ingå ett förbund med honom. Folket svarar med en mun, står det, att ja det vill de. Då bygger man ett altare som man offrar på. Hälften av blodet stänker Mose på altaret och hälften av blodet över folket.
Ganska äckligt att få blodet stänkt över sig, men det sker för att knyta samman förbundet mellan Gud och folket. Blod är i regel ganska upprörande för oss att se, det beror, tror jag, på att det är liksom förutsättningen för våra liv att vi har blod. Så när det vi ser blod är det en signal på att livet hotas. Men jag tror just att symboliken här handlar om blodet som en symbol för liv. Att folkets liv knyts samman med Guds.
Så är det för oss också, det nya förbundet Jesus instiftar sker också genom blod, hans blod när han offrar sig på korset för vår skull. Vi får genom hans blod bli sammanfogade med Gud, vi blir Guds barn och hålls samman med honom.
Förbundet levs ut framåt
Förbundet som blodet beseglar levs ut i nuet med sikte på framtiden. Så var det för det israelitiska folket då när de ingick det och så är det för oss nu när vi som kristna ska leva våra liv. Vi får leva i det nya förbundet som skyddar oss från döden och i gemenskap med Gud.
Vårt hopp står till framtiden, till den dag då vi får gå hem till Herren och den dag då han skapar nya himler och en ny jord där rättfärdighet bor.
Slutligen några ord till om Jesus
Det som gör allt detta till så mycket mer än symboler och bara ord är det Jesus säger om nattvarden. Han säger att det är hans kropp och hans blod. Inte bara symboler, utan att de faktiskt är det. Och det är vad som gör nattvarden till sakrament, att vi litar på att när Jesus säger att det är hans kropp och hans blod så är det så. Brödet och vinet blir inte bara symboler eller saker som ska påminna oss om något som skett, utan det knyter oss bokstavligt ihop med det som skett. Jesus verkliga närvaro i nattvarden gör att när vi tar emot den så renas vi genom hans offer från vår synd och vår gemenskap med Gud förnyas. Detta är något att lita på.