Vad hände med bikthemligheten?

Molteni Giuseppe, La confessione
Molteni Giuseppe, La confessione

Om du är en kyrklig läsare av denna blogg har du säkert redan hört talas om Uppdrag Gransknings (UG) kommande inslag om svenskkyrkliga präster som blivit hemligt filmade under bikt och sedan konfronterade över sina svar. Det hela handlar om att någon ur UG kommer med hemlig kamera och berättar att han vill bli ”fri” från sin homosexuella läggning, sedan pågår ett samtal som spelas in med hemlig kamera. En tid senare kommer reportern med kamera (öppet) och konfronterar prästen med frågor kring samtalet.

Arbetssättet har vi sett så många gånger förut, så vi kanske inte reagerar denna gång över det, men det finns två saker som är viktiga att notera här.

1) Bikthemligheten som finns mellan präst och konfident är så sträng att prästen inte ens får prata om samtalet efteråt, inte ens om samtalet visade sig vara fejkat. Det betyder att prästerna alltså inte ens får svara på reporterns frågor, för då bryter de mot sina vigningslöften. Bikthemlighten är lagstadgad på så vis att man inte får kalla en präst som vittne i en rättegång för vad som kan ha sagts till denne i biktens rum (i detta inkluderas själavårdande samtal).
2) Man urholkar alltså bikthemligheten genom att skapa osäkerhet för präster om samtalet kan komma att spelas in, vilket hämmar prästen att engagera sig i konfidenten på det sätt den behöver. Alltså, i slutändan skadar detta framför allt de människor som söker hjälp, de mest utsatta.

Framför allt är allt detta konspiratoriskt, sensationalistiskt och rimligen oinsatt.

Konspiratoriskt därför att man tror att man ska kunna avslöja hat mot homosexuella. Nog finns det hat mot homosexuella inom Svenska kyrkan, men troligheten att någon av prästerna skulle hysa hat är mycket låg. Man visar helt enkelt hur oinsatt man är när man tolkar prästers ovilja att viga samkönade par som hat. Det handlar om teologi och äktenskapssyn, berende på vilket synsätt man har kan man t.ex. hysa åsikten att samkönade par är moraliskt okej men att det inte går att viga i en kyrklig vigsel (jag har sett den typen av ställningstaganden i samband med att frågan debatterades inför 2009 års kyrkomöte). Oavsett vad man må tycka om teologi som inte stödjer samkönade äktenskap så är det ohederligt och felaktigt att påstå att det handlar om homofobi.

Sensationalistiskt eftersom man vill framställa UG som sanningsgrävarna, något som det krävs en dold kamera för att uppnå. I själva verket har man utgått från den sk. Kalin-listan, en lista där präster själva skrev under i protest mot beslutet för kyrklig vigsel av samkönade par. Det innebär alltså att alla prästerna man ger sig på redan offentligt visat vad man tycker! Vill man veta mer om vad de tycker och hur de ställer sig, så är det väl bara att fråga?!

Och oinsatt för jag anar att UG-redaktionen antagligen inte känner till detta, de kan säkert på riktigt tro att de är på väg att gräva upp något som ingen annan kan komma åt.

Och må vara att SVT inte klarar av ha större religiös kompetens än så, men var är kyrkans biskopar i detta? Varför håller man tyst? Klarar man inte av att stå upp för bikthemligheten? Eller handlar det om (som andra också antytt) att eftersom reportaget handlar om kyrkans behandlande av homosexuella så vågar man inte säga något om bikten, för att man är rädd att uppfattas ha samma åsikt som prästerna som hoppats på?

Relevanta länkar:

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.