ECIC
Förra veckan, mellan tisdag och fredag bevistade jag ECIC, European Churches Internet Conference, som i år hölls i Dublin, Irland.
I år hölls den artonde (!) konferensen med temat: ”The tensions of a maturing internet”, en undertitel som bestreds av en av konferensens andra huvudtalare – som jag hoppas återkomma till i ett senare inlägg.
För att läsa mer om vad ECIC är, gå gärna till deras hemsida1.
Detta är ett första i, vad jag hoppas blir, en serie blogg-inlägg om ämnena som avhandlades på ECIC och mina tankar om dem.
Nedan följer ett pseudo-referat där jag ungefärligen återger det som sades och mina tankar. Eventuella dumheter är antagligen helt mina egna och ska inte i första hand skyllas på föreläsaren.
Heidi Campbell
Heidi Campbell är ”Associate Professor of Communication” på Texas A&M University där hon undervisar i ”Telecommunications and Media Studies”.
Considering trends towards networked religion in online and offline cultures
Själv titeln på hennes föreläsning är värd att översätta och beakta: Överväga trender mot nätkverkad religion i online och offline kulturer.
Heidi började med att lyfta en tvådelad fråga som väcktes i samband med att world wide web blev populärt: Vilka ska använda internet och på vilket sätt?
Denna fråga kan konstrasteras mot att det idag finns virtuella världar som Second life och att både Jesus och Buddha har många Facebook-konton och twittrar varje dag2.
Religiösa grupper försöker använda de tekniker och sidor som finns för alla, men skapar också egna alternativ så som Godtube.
”Networked religion”
Ett nätverkande samhälle kännetecknas av flödet, att sociala relationer är allt mer decentraliserade och sammankopplade genom sociala-tekniska infrastrukturer. Så med begreppet ”nätverkande religion” uppfattar jag som att Heidi vill åt att det blir en lösare gräns hos den religiösa gemenskapen och att både praktiken och tillhörigheten blir mer flytande och dynamisk än tidigare. Vilket också påverkar maktförhållanden, precis som i övriga samhället.
Under medeltiden och framåt har de historiska kyrkorna varit baserade på den geografiska indelningen av församlingstillhörighet, men så är ju inte med självklarhet fallet längre, sedan 1800-talet. Även om det i Sverige så klart är så för Svenska kyrkan, men även hos oss finns ju ”vistelse”-begreppet och diskussionerna om friare former för församlingstillhörighet är ju ständigt aktuella. Oavsett denna ”regionala” skillnad kännetecknas vår tid och även vårt sammanhang av mer nätverkande och att man utifrån de egna behoven väljer tillhörighet.3
Heidi lyfter fram fem karaktärsdrag för nätverkande religion.
- Convergent practice – Konvergerande praktik
- Multi-site reality – Plats-ospecifik verklighet
- Networked community – Nätverkad gemenskap
- Storied identity – Berättad identitet
- Shifting authority – Förflyttad auktoritet
Convergent practice – Konvergerande praktik
Internet fungerar som en andlig samlingsplats som ger människor möjlighet att själva sätta samman och anpassa religiösa beteenden och övertygelser.
Man plockar det man vill ha av information och praktik på nätet. Online-miljöer uppmuntrar till individualiserad praktik och omtolkning.
Heidi exemplifierar med: När Michael Jackson dog samlades man runt händelsen på sociala media och diskuterade. Det blev en plats för att dela tolkning och en gemensam berättelse av det som skett. Som sedan kopplades till deras dagliga liv.
För varje punkt lyfte Heidi fram det som leder till spänning i relation till den traditionella kyrkan och vad som blir utmaningen utifrån denna.
Spänning mot traditionell kyrka: Att ge vägledning och instruktion till människor som tar till sig andlig visdom och praktik från flera källor och traditioner.
Utmaning för traditionell kyrka: Stanna kvar och ge uppmärksamhet, i en tid av ständiga uppdateringar och snabba skeenden. Hur hjälper vi dem att stanna kvar hos oss?
Multi-site reality – Plats-ospecifik verklighet
För var internet något man kopplade upp sig mot, numera bär vi det i byxfickan med oss hela tiden. Det är inte längre skillnad mellan online och offline. I vilket rum rör vi oss? Svårt att säga och göra tydlig skillnad numera.
Rummen påverkas av användarnas offline-värden
Religiösa rum online är medvetet eller omedvetet formade av användarnas offline-värden. T.ex. att man bygger en katedral i Second life:
Överlapp mellan olika rum i praktik och ideologi
Religiösa användare och innovatörer försöker att sammankoppla rum och skapa ideologiska så väl som praktiska överlappningar. Man kopplar samman kyrkor i sk. ”multi-site” kyrkor. Sådana kyrkor bryts ned i mindre lokala kyrkor. Ibland fysiska kyrkor och ibland chatt-rum eller sändningar. Heidi exemplifierar med Northland church, som har fysiska platser och 5000 som kommer till deras stora kyrka men också många som kommer till deras samlingsplatser online. De har skapat en specifik liturgi för att passa in i sitt 60 minuters schema, som krävs när det sänds på så olika ställen.
Spänning mot traditionell kyrka: Kontexten offline behöver inte längre fungera som den primära källan för andlig kunskap och relation.
Utmaning för traditionell kyrka: Integration and konvergens. När online blir primärt hur gör vi för att integrera och konvergera med deras andlighet? Hur kopplar vi deras andlighet som upplevs på webbsidor med fysiska gemenskaper?
Networked community – Nätverkad gemenskap
Mot tio år sedan är det stor skillnad, vi tar för självklart att vi är online. Det är inte längre familjeband eller hierarki som står i fokus, utan den nätverkade gemenskapen.
- Religiösa gemenskaper online fungerar som lösa sociala nätverk med olika nivåer av samhörighet och åtagande.
- Religiösa användare kopplar med flera sociala nätverk samtidigt i högt personaliserade rutienr.
Det väcker intressanta frågor när man inte med självklarhet är med på samma sidor samtidigt som man är med i samma kyrka.
Man byggde en angligansk katedral i Second Life. Man hyrde in en arkitekt och byggde katedralen och firar många gudstjänster varje vecka och har till och med själavårdssamtal.
Hur kopplar man det till den existerande formen av kyrka? Vilken församling? Vem blir biskop över cyberspace?
Spänning mot traditionell kyrka: Skiften i medlemskap och åtagande som trosgemenskaper är baserade på andliga preferenser och relationer som i står över institutionella eller ”församlings” åtaganden.
Utmaning för traditionell kyrka: Att skapa och mobilisera nätverk; digital ”tribalism”/stamkultur.
Tribalism: Lättare att dras till de som delar fler åsikter och preferenser med mig, ett problem när kyrkan ska vara för alla och vad händer då?
Storied identity – Berättad identitet
Den egna identiteten är flytande och dynamisk, man spelar och leker mer med sin identitet online. ”Du kan vara den du vill!”
- Identiteten antas genom en personlig process av självidentifikation och förhandling online.
- Nya möjligheter att forma en religiös identitet för dem som saknar sådana möjligheter offline.
Man byter ofta och lätt identitet på nätet, man ändrar bilder (avatarer) och så vidare. Hur möter vi människor som omskapar sig själva så ofta?
Hur möter vi dem som inte kan ta del av det religiösa livet offline där de bor?
Några av uttrycken för detta är bloggandet som, bekant, är stort på nätet. Där finns ämnen som ”new monasticism”, bloggande kristna mammor, ”emerging church” osv.
Spänning mot traditionell kyrka: Religiös identitet blir flexibel och högst personaliserad, vilket får vidare genomslag på förståelsen för vad det är att vara kristen.
Utmaning för traditionell kyrka: Remix och mashup för meningsskapande.
Meningskapande kultur handlar om att skapa något nytt genom att blanda av annat, man spelar med religiösa identiteter.
Shifting authority – Förflyttad auktoritet
Samtidigt givande av kraft och utmanande av auktoritet. Religiösa organisationer har inte med självklart auktoritet längre, samtidigt som de etablerar sig på sociala media och därmed tar en plats där och påverkar.
- Nya religiösa väktare, talespersoner och auktoritetsstrukturer online.
- Offline religiösa ledare försöker att finna fast mark för sin position i mötet med nya källor för legitimitet och inflytande.
Man kan få påverkanskraft utan doktorsgrad eller en officiell position, genom hur man bloggar och skriver online.
Exempel på detta är spänningen som kommit genom bikt-appen. Den skapades av ett par killar som hade ett katolskt design-företag. Appen blev godkänd i bemärkelsen ”imprimatur” av den lokale biskopen. Den var menad att tas med in i bikten för att bättre jobba med sin synd. Men missförstånd skedde och en del trodde att man kunde använda appen i stället för att gå till bikt. Vatikanen kände sig tvungen att varna.
Spänning mot traditionell kyrka: Traditionella ledare och källor till religiös påverkan får tävla med framväxande alternativa religiösa röster.
Utmaning för traditionell kyrka: Att bytta förtroende online och offline. Vi behöver kunna brygga kyrkostruktur och förtroende hos internet-användarna.
Understruket i nätverkad religion
- Hur religion levs ut genom nätverkande handlingar
- Traditionella religiösa berättelser, praktiker och strukturer ses som dynamiska och formbara i den digitala kulturen.
- Skiften som har betydande teologiska och etiska implikationer för troende personer.
Påverkan av nätverkad religion i kyrkans onlinetjänst
- Behov av att reflektera och bemöta tranderna mot ”nätverkande individualism” och minskande av traditionella tillhörigheter och medlemskap.
- Online-tjänster som blandade, bryggande eller ersättande av offline-tjänster och kyrka.
Detta var ett försök att återge vad Heidi Campbell sa första kvällen på ECIC, jag ska försöka återkomma med lite egna reflektioner i ett separat inlägg.
Vad tycker du?
Du kan hitta Heidi Campbells artikel, som denna föreläsning utgår från här.
Uppdaterad 2013-06-14 09:50 med info om Heidi Campbell.
- Eller ska jag säga ”vår”, i konferensavgiften ingick nämligen också medlemskap för det kommande året. ↩
- Exempel (jag tar inte ansvar för vad som skrivs på de länkade kontona): @jesus, @IamJesusHChrist, @HoodJesusYo, @MrJChrist, @kingofthejews, @tinybuddha ↩
- Det kanske inte är så långt bort att tänka att vi relativiserar den geografiskt baserade tillhörigheten i och med våra stora pastoratssammanläggningar i och med kyrkomötesbeslutet som träder i kraft från 1 januari 2014 då ekonomiska samfälligheter inte längre finns i Svenska kyrkan (förutom i Göteborg, då). ↩
[…] skrev om Heidi Campbells föreläsning här, hon har fem huvudpunkter i sin föreläsning och […]
[…] skrev om Heidi Campbells föreläsning här, hon har fem huvudpunkter i sin föreläsning och […]