Septuagesima – Afterhomily

I söndags predikade jag i Vaksala kyrka över evangelietexten (extended version). Jag började från Matt 19:16ff och fick då med den rike mannens möte med Jesus. Och det mötet skrev jag lite om för er.

Kamel som träs genom ett nålsöga

Då kom en man fram till honom och frågade: “Mästare, vad skall jag göra för gott för att få evigt liv?” Jesus sade: “Varför frågar du mig om vad som är gott? Det finns bara en som är god. Men vill du gå in i livet, så håll budorden.” – “Vilka?” frågade han, och Jesus svarade: “Dessa: Du skall inte dräpa, Du skall inte begå äktenskapsbrott, Du skall inte stjäla, Du skall inte vittna falskt, Visa aktning för din far och din mor och Du skall älska din nästa som dig själv.” Då sade den unge mannen: “Allt detta har jag hållit. Vad är det som fattas?” Jesus svarade: “Om du vill bli fullkomlig, så gå och sälj allt du har och ge åt de fattiga; då får du en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig.” När ynglingen hörde svaret gick han sin väg bedrövad, för han ägde mycket.
Men Jesus sade till sina lärjungar: “Sannerligen, det är svårt för en rik att komma in i himmelriket. Ja, jag säger er: det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike.” När lärjungarna hörde det blev de bestörta och sade: “Vem kan då bli räddad?” Jesus såg på dem och sade: “För människor är det omöjligt, men för Gud är allting möjligt.”

Ända sedan min ungdom har den här texten varit lite besvärande. Jag har läst den, blivit besvärad av tanken att behöva sälja allt jag äger för att få följa Jesus, och sen fortsatt läsa vidare. Men denna gång högg texten tag i mig på ett annat sätt än tidigare, låt oss gå genom den tillsammans!

Tidigare när jag läst om mannen så har jag tänkt att det är först på slutet som samtalet spårar ur och mannen blir besvärad och går därifrån. Men samtalet (som jag tror mannen tänkte sig det) tappar ju kursen på en gång!

Mannen frågar: “vad skall jag göra för gott för att få evigt liv?”
Jesus svarar: “Det finns bara en som är god.”

Redan här kan vi ana att mannen inte kommer att få någon bekräftelse från Jesus på att han redan gör allt som han ska, eller att det räcker med någon mindre korrigering ens. Tänk dig att du är mannen som får det svaret från Jesus, visst skulle du också bli lite obekväm? Det skulle definitivt jag bli!

Men samtalet är inte slut där, Jesus inbjuder till fortsatt samtal när han säger åt mannen att hålla buden; men mannen frågar vilka bud Jesus menar och får följande till svar:

Budord Jesus säger Mannen håller?
5 Du skall inte dräpa Ja!
6 Du skall inte begå äktenskapsbrott Check!
7 Du skall inte stjäla Yes!
8 Du skall inte vittna falskt Kyllä!
4 Visa aktning för din far och din mor You bet!
9 + 10 Du skall älska din nästa som dig själv Naturligtvis!

Han är ju riktigt hyvens den där killen! Jesus säger inte ens emot honom om att han håller dem (kanske väljer han helt enkelt att inte gå in på det där med att om vi ens tänker fel så är det samma sak som att göra fel – i relation till Gud).

Men visst är det intressant! Mannen klarar av att hålla buden 4 – 10, men varför var det just de buden Jesus gav honom att svara på?

By Jheald (Own work) , via Wikimedia Commons

Om vi kommer ihåg vår konfirmationsundervisning, så finns det en uppdelning mellan buden 1 – 3 och 4 – 10. Anledningen till det är att de första tre buden handlar om relationen mellan människa – Gud, medan de 7 senare buden handlar om relationen människa – människa.

Mannen klarar alltså av att hålla buden i relation till sina medmänniskor och är i den bemärkelsen rättfärdig genom sina gärningar. Det vet mannen redan om också, så han frågar den ödesdigra frågan “vad är det som fattas?

Och då säger Jesus: “gå och sälj allt du har och ge åt de fattiga; då får du en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig.

BAM

Mannen går därifrån, vi känner oss lite fundersamma och beklämda; var det det här evangeliet handlade om? Att göra något för att få vara med Gud?

Jesus (som fått upp ångan och har allas uppmärksamhet) säger: “sannerligen, det är svårt för en rik att komma in i himmelriket. Ja, jag säger er: det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike.

Lärjungarna har (för ovanlighetens skull) fattat galoppen på en gång, trots att de lämnat allt (vilket Petrus påpekar i samband med sin fråga senare) känner de sig också träffade! De säger ju: “Vem kan då bli räddad?

Paus.

Vad hände? Varför säger Jesus detta om att sälja allt efter att han sagt åt mannen att följa de sju buden om mänskliga relationer? Var det också budordsrelaterat på något sätt?

As it happens… så verkar det vara just det! Och mannens reaktion bekräftar saken. Jesus ger mannen det praktiska följden av vad det för honom skulle innebära att följa första budet fullt ut. Alltså, för att hålla första budet (du skall inga andra gudar ha jämte mig) behöver mannen avsäga sig den gud han har i sitt liv utöver Gud, nämligen pengarna.

Jag skulle gärna fått chansen att åka tillbaka i tiden och få träffa Jesus rent fysiskt (en dag i framtiden, kommer jag ju det på riktigt!) men jag skulle samtidigt vara väldigt nervös. För Jesus gör ju det här gång på gång, han ser rakt in i själen på den han möter. Och de som har något att förlora, de som inte redan vet att de behöver hans räddning, får med kirurgisk precision veta vad som står fel till i deras liv. Jesus såg rakt in i mannens själ och såg att hans kärlek till pengar var så stark att den hade blivit en avgud i hans liv. Han lade sin tillit till sina pengar i stället för att lägga den hos Gud. Och Jesus drog ut den praktiska konsekvensen av att leva efter budordet, mannen blev så träffad av Jesus ord att han inte ens förmådde bli förvånad eller stanna kvar för att fråga mer, utan han gick genast skamset bort.

Men, Jesus är inte klar:

“För människor är det omöjligt, men för Gud är allting möjligt.”

Jag ber om ursäkt för den fula animationen!

Alltså, i varandras ögon kan vi uppfylla lagen, men inte i Guds ögon. Som Paulus skriver:

Men nu har Gud uppenbarat en rättfärdighet som inte beror av lagen men som lagen och profeterna har vittnat om – en rättfärdighet från Gud genom tron på Jesus Kristus, för alla dem som tror. Här görs ingen åtskillnad. Alla har syndat och gått miste om härligheten från Gud, och utan att ha förtjänat det blir de rättfärdiga av hans nåd, eftersom han har friköpt dem genom Kristus Jesus.

Romarbrevet 3:21–23

Jesus (Gud) kan med andra ord klämma kamelen genom nålsögat, vad han gjort är mycket större än så; han har offrat sig på korset och tagit på sig vår skuld så vi kan få förlåtelse för våra synder.

Vi kan alltså inte genom våra egna handlingar få det rätt ställt med Gud, det är bara Gud som kan ordna den saken åt oss. Det är inte ens så att vi hjälper till i processen att bli rättfärdiggjorda, det är helt och hållet Guds verk. Dina egna handlingar spelar ingen som helst roll i rättfärdiggörelsen, de är helt ointressanta, allt handlar om Jesus på korset och inget om vad du kan eller inte kan.

Befrielsen vi får genom att leva i detta är oerhörd. Jesus ser rakt in i ditt hjärta (precis som med den rike mannen) och ser vad som står fel till, han hjälper dig att se det, så du kan omvända dig och be om förlåtelse för din synd. När du gör det ger han dig förlåtelse och du blir upprättad och rättfärdiggjord i din Gudsrelation. Och detta oavsett vad du har gjort för fel, din synd kan aldrig övergå Guds förmåga att förlåta dig. Det kan kännas så, som att det är omöjligt att bli förlåten för att just du har gjort något som det inte går att bli förlåten för. Men så är det inte, och om vi verkligen tror att Gud är allsmäktig och den han säger att han är, så är hans förlåtelse alltid större än våra synder.

“Goda gärningar gör ingen till kristen, men en kristen gör goda gärningar.” – Martin Luther

Det finns en missuppfattning om luthersk förkunnelse av lag och evangelium som lyder något i stil med: Det spelar ingen roll hur du lever, du kan ju alltid be om förlåtelse och du kan ändå inte förtjäna den; så lev som du vill!

Men riktigt så är det inte, lagen (buden) är Guds vilja om hur vi ska leva våra liv. De dömer oss mycket riktigt när vi inte förmår leva efter dem, men de är också en guide för vad vi ska sträva efter (i ödmjukhet). För en kristen som lever sitt liv som rättfärdiggjord av nåd frigörs vilja och handlingskraft att göra gott för att det är gott. Inte för att det vi gör är gott rakt igenom, men vi kan och ska sträva efter att leva ett liv i rättfärdighet, i relation till våra medmänniskor.

Sammanfattning

  • Du kan inte göra något själv för att få evigt liv.
  • Bara Jesus kan ge dig den gåvan.
  • Gud vill att du ska leva ditt liv enligt hans vilja (se buden).

Avslutning

För mig fick den här Bibeltexten ett annat djup, den pekar inte alls på sk handlingslära utan tvärtom pekar den rakt på Kristus själv och hans verk på korset. Den är också en hjälp för mig att tänka på: Finns det något i mitt liv jag skulle behöva “sälja och ge bort” för att kunna följa Jesus mer helt?

2 svar på “Septuagesima – Afterhomily”

Kommentera